MENY
365.
Jag minns hur huvudet imploderade.
Känslan av att jag gled av.
Nu faller jag.
Jag åkte hem.
Satt i soffan.
Anna kom.
Tittade på mig.
Sedan ringde jag sjukhuset.
Samtalet var kort. Kort kort.
"Kom hit."
Jag åkte. Anna körde.
Läkaren var ung.
Hans panna rynkades konstigt.
Han såg medlidsam ut.
Jag förklarade osammanhängande.
Kunde inte hålla röd tråd.
Han sa.
"Du berättar hemska saker för mig nu,
Samtidigt skrattar du."
Jag såg på honom.
"Gör jag?"
Jag hade varit så upptagen av att skydda mig.
Oss.
Skydda.
I så många månader att allt gått sönder.
Det tog lång tid att laga.
365 dagar.
Vi vill att du sover över här.
En natt tänkte jag.
Tre veckor tänkte dom.
Jag kapitulerade.
Jag frågade,
"Hur lång tid kommer det ta?"
Jag är tacksam att ingen kunde svara mig.
Idag vet jag,
Hur stark jag är.
0