MENY
Två små genomskinliga
tejpbitar.
Dom sitter där
på brevinkastet.
Jag låter dom sitta.
Aldrig vill jag glömma hur rädslan åt upp mig.
Att onda ord i så intensiv hastighet och följd kunde äta upp mig.
Ingen sömn.
Vansinnig oro och rädsla.
Så kom dagen
då jag tejpade igen brevinkastet.
Han måste blivit förvånad dagen därpå,
Brevbäraren.
0