MENY
Redan när han ringde för att boka biljetter till den guidade turen sa han det glatt.
"Det är vår bröllopsdag då"
Dom skulle fira med utflykt. Han ordnade.
Det var en vecka sedan.
Idag kom dom på besök. "Gratulerar på dagen" utbrast jag & berättade mer om vad dom skulle få se under dagen.
Efter den guidade turen i barndomshemmet tog jag ett fotografi av dom på trappan.
"42 år" sa han nöjt. "Vi firar att vi varit gifta i 42 år." Båda såg mjuka och glada ut.
"Nästa år har vi varit ett par i 50år."
"Åh!" sa jag.
"Om jag blir gift någon dag hoppas jag att han vill fira åren med utflykter."
"Gift blir du nog & inte ska du nöja dig med något annat" sa mannen och log.
Under paraplyer och träd språkade vi.
Innan jag gick frågade jag,
"Men vad ger ni mig för tips. Hur har ni lyckats hålla ihop i 50 år?"
Han sa.
"Man ska aldrig försöka ändra på den andra"
Klokt sa jag.
Sedan sa hon.
"Man får inte ge upp så lätt. Inte ge upp vid minsta motstånd i relationen"
Regnet fortsatte trumma mot paraplyerna och vi sa tack till varandra.
Dom för guidningen och jag för tipsen.
Sedan hittade jag Astrid Lindgrens fina ord om sin bror Gunnar.
Dom var så fina att du får läsa dom också.
Jag vill vara som Gunnar.
0