Fröken Eriksson.

Resan.

”Hela du strålar med energi och glädje.” 

Hon skrev så. Min kollega och tillika goda vän. 

Vi har haft julmarknad på mitt jobb i år igen. Det betyder att det gått ett år. 

 

För ett år sedan då hade jag precis gjort en polisanmälan och gick på helspänn. Jag väntade på att få kontaktförbud. Från polisen. Att han skulle få förbud. 

Jo för då trodde jag att ett kontaktförbud skulle göra hela skillnaden. Det hörs på namnet. Förbud. 

Jag gick inte ut ensam till bilen. Jag jobbade inte utomhus i entrén. Ifall han skulle komma. 

Vi hade plan B och C i bakhuvudet. 

Jag sov inget. Jag jobbade hårt. Ville göra rätt. När marknaden var över satte jag mig på ett tåg med min son. Vi reste många mil bort. 

Jag måste slappna av. Jag var inte trygg någonstans.  

Förbudet kom. 

Förbudet gjorde ingen skillnad. 

Våren kom. Rättegången. 

Sjukhuset. Tre veckor. 

Sommaren. Svensk reggae. Musslor. Havet. 

Många polisanmälningar. 

Hösten kom. 

Precis innan vintern kom, ja dagen innan för att vara precis kom den andra rättegången. 

 

Om tre dagar faller domen. 

 

Idag hade vi julmarknad. 

Jag tänkte inte en enda gång på honom. 

 

Men ikväll när hon skrev sådär. Då visste jag. 

Jag är tillbaka!

 

 Målning av K. Kernell. 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress