Fröken Eriksson.

Jag har släppt min tunga last.
 

Hon sjunger om Amors förkastliga pilar. 

Högt högt. 

Jag tror att jag lyssnar för att intala mig, att nu är vi färdiga med att vara kär. Min själ och jag. Det är inte sant. Men ändå. Högt. 

Medan dammkorn jagas så spelar jag. Jag river ut blad. Drar handen över pannan. Svett. 

Svett och etikett. 

Medan det gamla åker ut idag så sipprar allt det nya in. Genom sprickor och hål. Genom min låsta dörr. 

Denna dagen är min. 

Det kändes när jag slog upp ögonen.

 

Hon sjunger också 

"Jag har släppt min tunga last"

 

Och det blev rubriken 

På min dag. 

 

 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress